När jag väl kom hem tog det emot lite, jag var inte supersnabb ut i spåret direkt..men jag kom ut. Och jag sprang mycket längre än vad jag har gjort på länge! Jag var helt död i kroppen när jag kom hem, men det är så skönt att känna att man har vunnit över sitt psyke, för uppenbarligen orkade min kropp även fast min hjärna var lite tveksam några gånger. Jag hann nog komma in i både 2:a, 3:e och 4:e andningen när jag sprang kändes det som. Jag har sprungit två gånger innan och då sprang jag ungefär 3 km, nu slog jag till och sprang 6,35 km!! Dubbelt så långt! Det var verkligen inte snabbt, men jag tog mig runt och jag sprang hela vägen i motvind och alla mördarbackar, så jag är mer än nöjd!

Jag skulle vilja komma över den där magiska gränsen som gör att man längtar efter att gå ut och springa..där är jag inte riktigt än om man säger så. Men det är ett mål!

Nu ska jag göra mig iordning inför lite grupparbete med några från klassen som vi ska jobba med i eftermiddag. De sista förberedelserna inför sista dagen imorgon när vi har en redovisning, men sista dagen, det är rätt häftigt! Hur snabbt har inte denna vår gått då. Och det har gått väldigt bra för mig måste jag säga under hela vårterminen då jag är mer än nöjd! Men som sagt, jag har en gruppredovisning kvar imorgon så efter det kan jag prata om att ha klarat en hel termin! Woho!