Förlossning Alicia 2022-02-22
Förlossningsförlopp:
Jag började få värkar ca kl 05.00 den 22/2 med 10 min mellanrum. Vid klockan 06.40 trodde jag vattnet gick med det var slemproppen. Vid kl 14.00 kom värkarna tätare och det Började komma 2 st på 10 min (var 5:e min som var hanterbara men började efter en stund göra ondare och ondare) och då skulle vi ringa in som omföderska då det kan gå snabbare.
Jag började få värkar ca kl 05.00 den 22/2 med 10 min mellanrum. Vid klockan 06.40 trodde jag vattnet gick med det var slemproppen. Vid kl 14.00 kom värkarna tätare och det Började komma 2 st på 10 min (var 5:e min som var hanterbara men började efter en stund göra ondare och ondare) och då skulle vi ringa in som omföderska då det kan gå snabbare.
Vi åkte in till Danderyds sjukhus (DS) klockan 14.30 med 2 värkar på 10 min. Värkarna var inte så starka då men täta så vi fick stanna kvar på kontroll, och då diskuterades det om vi skulle bli hemskickade igen, men det blev vi inte (som tur var) utan vi skulle få stanna 2 h till för att se om värkarna blev fler och starkare..vilket dom blev..snabbt! På bara en liten stund från att vi kom in till DS blev värkarna starkare och tätare och jag började få mycket ont, och värkarna kom nästan varje minut. Vi pratade om att få lustgas och epidural men epidural hanns inte med. Jag fick lustgas som hjälpte något men hade otroligt intensiva värkar, och även med hägsta dos räckte det inte till. Niklas fick hjälpa till genom att trycka mina ben uppåt för att försöka lindra värken, vet inte om det hjälpte, lite kanske, men där och då gjorde det redan så ont. Här gick vattnet någon gång, vet inte exakt när men det var under en värk. Och jag hann knappt få på mig sjukhuskläderna pga dom intensiva och täta värkarna.
Kroppen började krysta av sig själv vid ca kl 18.30-18.45 och hon var ute 19.11 (vi hade hoppats på kl 22.22 men det fanns inte på kartan när det drog igång). Det var en intensiv förlossning som gjordes i princip utan bedövning och det kändes. Dom tappade nämligen hjärtljuden på henne och fick sätta elektroder på huvudet för att få kontakt igen. Jag fick prova olika positioner för att se om hjärtljuden blev starkare men det hjälpte inte. Fick tillslut syrgas då förloppet gick väldigt snabbt både för mig och Alicia. Dom sa till oss att nu behöver vi få ut henne för hon är påverkad där inne pga det snabba förloppet och det gillade hon inte. Det kom in läkare och en till barnmorska som fick hjälpa till att forcera ut Alicia för att hennes hjärtljud var påverkade. Hon kom ut med huvudet först, men hade inte hakan mot halsen utan hade huvudet bakåttiltat. Men Ut kom hon och hon skrek och andades. Och Det var en lättnad!
Jag fick sy 2 stygn och fick en grad 1 i sprickor, vilket känns helt okej, då det kunde blivit värre iom det snabba förloppet.\n
Kroppen började krysta av sig själv vid ca kl 18.30-18.45 och hon var ute 19.11 (vi hade hoppats på kl 22.22 men det fanns inte på kartan när det drog igång). Det var en intensiv förlossning som gjordes i princip utan bedövning och det kändes. Dom tappade nämligen hjärtljuden på henne och fick sätta elektroder på huvudet för att få kontakt igen. Jag fick prova olika positioner för att se om hjärtljuden blev starkare men det hjälpte inte. Fick tillslut syrgas då förloppet gick väldigt snabbt både för mig och Alicia. Dom sa till oss att nu behöver vi få ut henne för hon är påverkad där inne pga det snabba förloppet och det gillade hon inte. Det kom in läkare och en till barnmorska som fick hjälpa till att forcera ut Alicia för att hennes hjärtljud var påverkade. Hon kom ut med huvudet först, men hade inte hakan mot halsen utan hade huvudet bakåttiltat. Men Ut kom hon och hon skrek och andades. Och Det var en lättnad!
Jag fick sy 2 stygn och fick en grad 1 i sprickor, vilket känns helt okej, då det kunde blivit värre iom det snabba förloppet.\n
Vi fick stanna på patienthotellet en natt, och Niklas fick vara kvar (revansch mot förra förlossningen när han inte fick pga pandemin) och det var perfekt för att ladda batterierna.
Hon vägde 3860 g och var 51 cm lång, med mycket och mörkt hår.
Vi ska tillbaka för hörselscreening och PKU-prov.
Den här förlossningen var både bättre och sämre än den första! Bättre på det sätt att det gick otroligt mycket snabbare och jag behövde inte krysta lika länge vilket ledde till att jag faktiskt kände mig pigg och energirik efteråt! (Nu fattar jag ex hypen med mackorna efteråt, ja slukade dom på två röda). Det sämre var helt klart att det snabba förloppet gjorde otroligt mycket ondare och att jag inte hann få den bedövningen jag ville ha och att hela situationen blev mer stressande när dom tappade hjärtljuden och en oro byggdes på mitt i allt.
Men allt gick ju bra och nu är hon här och vi är hemma och hon har fått träffa en oroligt stolt storasyster som har gått runt i 2 dagar och sagt att Alicia är så gosig och ska klappa och pussa på henne och helst hålla henne helt själv. Otroligt fint att se syskonkärleken!
Kommentarer
Trackback
