V. 37 (36+2)
Bebis: Längd: ca 46cm vikt: i början av veckan ca 2,79 kg och i slutet 2,97. Jag har nu troligen sjunkit ner ytterligare i bäckenet och är isåfall fixerad som det brukar kallas. Jag tränar mina lungor för fulla muggar genom att dra fostervatten in och ut. Jag fortsätter också hårdträna min sugförmåga genom att suga på mina fingrar och jag har lagt på mig så mycket fettvävnad att jag har fått små veck och gropar i lår, knäväck och armar.
Jag: Sannolikheten är stor att dina bröst nu läcker råmjölk. Det är ingen fara, det kommer finnas gott om mjölk till barnet när den kommer. Även om du inte har något läckage av mjölk finns det mat till bebisen i dina bröst. Du behöver inte oroa dig för att du inte har tillräckligt med mjölk om du tänkt amma.
Råmjölken är näringsrik och full med antikroppar, vitaminer och mineraler. Kroppen börjar producera råmjölk en tid innan förlossningen och den finns kvar ca 3-5 dagar efter att barnet är fött. Efter det rinner den mogna mjölken till, den mat som bebisen kan ha som sin ända näringskälla de första 6 månaderna. Att lyckas med amningen är ingen självklarhet, förutsättningar ser väldigt olika ut för olika kvinnor. Amningen kan vara besvärlig i början och den fungerar inte för alla, det är helt okej. Om du vill amma, passa på att fråga och ta så mycket hjälp du kan när du väl är på bb. Bra att veta är att det även finns hjälp att få på BVC och amningsmottagningar även efter du kommit hem från bb.
Mina upplevelser: Den här veckan har smärtorna som kommer vid ljumskarna när hon rör på huvudet kommit oftare och benen viker sig när den slår till. Men som tur är går det över snabbt. Jag har hämtat ut nya lergigan comp nu mot illamåendet och har mått mycket bättre sedan jag började ta dom igen. Jag och Niklas åkte iväg på en liten hotellövernattning till en annan stad bara för att komma bort lite innan bebis kommer och bara vara vi och inte bara vara hemma och det var väldigt skönt. Ett bra tips att passa på innan, för nu kommer vi bli hemma sista tiden, hon kan ju komma lite när som helst.
kvinnokroppen är häftig
Tänk att där inne växer vår lilla minimänniska och kroppen sköter det alldeles av sig själv, det är häftigt tycker jag! Vi tog lite bilder hemma idag för att ha kvar fina minnen av den här magen och den här tiden som varit väldigt speciell för oss båda eftersom det är första gången vi är med om det här! Men nu längtar vi allt efter mini som är där innanför!
V.36 (35+0)
Bebis: Längd: ca 45 cm, vikt: ca 2,59 kg i början av veckan och 2,76 kg vid veckans slut. Blodcirkulationen fungerar nu som den ska och immunförsvaret är såpass färdigt det kan bli inne i magen. Även hjärnan är färdigväxt och tillräckligt mogen för ett liv utanför livmordern. Jag har troligen lagt mig tillrätta i bäckenet och jag väntar otåligt på att få komma ut. Det har börjat bli väldigt trångt i livmodern och om huvudet dessutom har intagit sin rätta plats är det ännu svårare för mig att röra på mig. Rörelserna blir därför mer tryckande och glidande, men frekvensen ska fortfarande vara densamma som tidigare. Om mamma upplever minskade fosterrörelser ska hon prata med sjukvården.
Jag: De sista veckorna av graviditeten kan vara ganska tunga. Din kropp har genomgått en stor förändring och längan efter bebisen är stor. Du kan ha svårt att sova, och behöver vända dig ofta. Kanske drömmer du kraftiga, tydliga drömmar. Kroppen samlar på sig extra vätska och händer, fötter och ben blir ofta svullna. Rör på fingrarna och lägg fötterna högt när du sitter eller ligger och vilar. Har du ringar kan det vara bra att ta av dem, innan fingrarna svullnar så mycket att det inte går.
Barnet sjunker nu ner i ditt bäcken, vilket gör det lättare att andas. Bäckenet kan kännas mer stabilt, men trycket mot din urinblåsa ökar troligen. Det är detta som gör att en del kvinnor vaggar fram som pingviner vid den här tiden. Hos barnmorskan går ni igenom den kommande förlossningen och pratar igenom dina önskemål. En sammanfattning av graviditeten och dina tankar inför förlossningen skrivs in i din journal.
Mina upplevelser: Jag har svällt mycket på senaste tiden, men min ring har jag fått tagit av för längesedan. Jag har en annan ring för det mesta istället för det känns så naket på fingret annars. Andningen är lättare eftersom hon fixerat sig nere i bäckenet och rörelserna har ändrats, men hon rör sig fortfarande aktivt om dagarna vilket hon ska. Det som står om minskad sömn och behov av att vända sig ofta stämmer mycket bra in på mig. Jag sover inte så bra nu och vaknar varje gång jag vänder mig vilket är ofta, samt att jag drömmer så mycket konstigt och just tydliga drömmar. Det är sjukt att tänka på att hon snart ska komma ut, det är inte så många veckor kvar. Jag tror aldrig man blir riktigt redo, men jag är förväntansfull och längtar. Det har däremot inte gått så långsamt än för mig, men det är nog för att jag fixar med så mycket inför hennes ankomst. Illamåendet är här för att stanna tydligen så varje morgon/förmiddag är jag inte så kaxig. Ska till barnmorskan idag och mäta mage och så, så då ska jag fråga om jag kan få ut Lergigan comp igen som jag åt förut som hjälpte mig otroligt mycket mot illamåendet.
Fix hemma inför bebis
Jag försöker hålla mig sysselsatt nu när jag går hemma och väntar. Så under förra veckan byggde jag byrå in till lillans rum för att kunna lägga ner alla kläder som jag också har tvättat. Overkligt ändå att tvätta alla små mininkläder, svårt att förstå att vårt barn ska ha dom. Iaf, jag har byggt klart möbeln och sorterat kläderna efter storleksordning, och vi har fått otroligt mycket kläder i allt från storlek 50-74! Vilket vi är så tacksamma över! Vi vill däremot köpa något själva också, så vi ska göra det här framöver och komplettera lite.
Vi har också fått upp tavlor på väggen. Har köpt sötaste barntavlorna från Desenio. Ett supersmart tips om man har lika hårda betongväggar som vi och man vill slippa borra jämt var att vi köpte självhäftande spikar man klistrar fast på väggen. Dom ska gå att ta bort smidigt också utan att lämna spår. Och än sitter dom väldigt bra, så tips. Jag kan gå in i barnrummet ibland och bara titta, det är så mysigt. Jag har också börjat packa bb-väskorna, är bara lite till mig som ska inhandlas och sen är det klart också.
V.35 (34+0)
Bebis: Längd: ca 44cm, vikt: ca 2,38kg i början av veckan och ca 2,5 kg i slutet. Alla mina organ är nu färdiga, även lungorna. Nu kommer jag börja lägga på mig mer underhudsfett och jag tränar även mycket på alla färdigheter som kommer att behövas i livet utanför livmodern. Jag tränar matsmältningen genom att svälja och kissa fostervatten, och jag övar på sugreflexerna som är livsnödvändiga för att jag ska få i mig näring när jag är född. Skulle jag födas redan nu kan det vara skönt att veta att jag sannolikt klarar min andning själv och behöver då inte någon neonatal intensivvård. Det som skulle skilja mig från barn som är födda i fullgången tid är att jag inte har samma energireserver lagrade i underhudsfettet ännu. Detta gör att jag ibland kan behöva hjälp med att hålla värmen och få i mig extra energi. Genom att vi ligger mycket hud mot hud håller jag en jämn kroppstemperatur och blodsockernivå samtidigt som lugn-och-ro hormonet oxytocin frigörs som även främjar vår anknytning. Ibland kan jag behöva få lite extra hjälp med maten genom kopp eller sondmatning, men oftast klarar jag av att äta helt själv. Vi kommer få den hjälp vi behöver och troligen kommer vi stanna några extra dagar på BB för att se att vi mår bra. Men givetvis är det bra att jag stannar här inne lite till för att växa till mig och vara helt redo att träffa dig!
Jag: Nu vill man säkert fastställa hur barnet ligger, åt vilket håll. Är man osäker brukar ett ultraljud göras för att verifiera läget. Barnet ska helst ha intagit en position med huvudet nedåt, vilket de allra flesta gör naturligt. Vissa barn väljer dock att lägga sig i säte, dvs med rumpan nedåt. Skulle bebisen ligga i säte försöker man vända den, förlossning med huvudet först är bäst för både mamman och barnet. Vändningen utförs av en läkare på förlossningen/kvinnokliniken. När detta sker är lite olika, i vissa regioner sker vändningsförsök redan nu, i andra runt gravidvecka 36-37. Skulle detta inte lyckas får man ta ställning till om förlossningen trots detta kan ske vaginalt, eller om kejsarsnitt är att föredra.
Mina upplevelser: Jag var hos barnmorska igår igen för en extrakontroll av tillväxten av magen då det vid förra besöket inte hade ökat i cm, men däremot hade hon fixerat sig vilket gjort att magen ändrat form. Så igår när vi mätte hade magen växt på som vanligt och hjärtat slog på bra. Så allt såg bra ut! Jag har börjat känna av det barnmorskan pratade om vid förra besöket, ilningar vid ljumskarna typ när hon vrider på huvudet, och det är allt annat än skönt. Men skönt att veta vad det är som gör ont, det blir en nervsmärta.
V.34 (33+0)
Bebis: Om jag inte redan gjort det tar jag mig nedåt i mammas bäcken och placerar mig i bäckeningången. Min hjärna växer kraftigt och huvudet blir större i omkrets. Men mitt skallben kommer inte att vara helt sammanväxt vid förlossningen. Tack vare fontanellerna kan huvudformen ändras och anpassas under förlossningen och underlätta min väg ut genom förlossningsgången. Mina naglar är helt utvuxna och kan vara riktigt långa när jag föds. Därför kan jag behöva min första manikyr redan på BB för att undvika att jag river mig. Det kan vara bra att ha en fil eller nagelsax/nagelklippare redo innan jag kommer, om ni inte skulle få en av barnmorskorna. Jag har fått ta del av mammas antikroppar under graviditeten och jag har byggt upp ett eget immunförsvar. Jag är dock inte helt motståndskraftig mot sjukdomar i början, så jag måste skyddas mot infektioner den första tiden utanför magen.
Jag: Du kanske känner hur din livmoder drar ihop sig och blir hård emellanåt, det är livmoderns sätt att träna inför förlossningen. Förvärkar är en del av kroppens förberedelsearbete, det är inte farligt och gör oftast inte ont. En del kvinnor kan börja läcka bröstmjölk nu. Om det händer dig kan du köpa amningsinlägg, de kommer oftast till användning förr eller senare. Det kan också vara bra att köpa hem bindor att ha i beredskap. Det är normalt att blöda under några veckor efter förlossningen, speciellt i början. Vanliga bindor är oftast inte tillräckliga, du kommer att få med dig några bindor i modell större från BB och sådana finns också att köpa på apoteket. Passa på och lägg upp ett lager så slipper du tänka på det senare! Har du skrivit ett "förlossningsbrev"? Om din barnmorska inte har pratat med dig om detta, påminn henne nästa gång ni ses. Ett sådant brev är till för att du ska tänka igenom, skriva ner och komma ihåg vad som är viktigt för dig under förlossningen. Även om det nästan aldrig blir som man har tänkt sig ger detta både dig själv och personalen på förlossningen bra riktlinjer för vad du önskar. Tänk igenom och diskutera i förväg med din barnmorska om du vill ha smärtlindring eller inte. Är det första gången du föder barn kan det vara svårt att veta, så ta reda på så mycket som möjligt. Det är många saker att ta ställning till inför förlossningen, ju mer du har förberett dig, desto lugnare kommer du att känna dig.
Mina upplevelser: Jag mår ungefär som förra veckan vilket jag är glad över då jag inte har så mycket krämpor. Men jag har verkligen börjat känna mig osmidig dom senaste dagarna. Jag gav mig nämligen på att bygga ihop en Ikeabyrå men fick erkänna mkg besegrad. Det var otroligt jobbigt att ställa sig, sätta sig, ställa sig, sätta sig osv, så Niklas får ta över byggandet helt enkelt. Jag har nu varit hemma i 2 veckor vilket känns bra, men otåligheten börjar komma krypandes nu. Jag är inget fan över att bara vara hemma ensam om dagarna, det är skönt till en viss gräns men sen blir det tråkigt. Jag ska dock försöka tänka bort det och fokusera på passa på att njuta av att bara kunna vara och slappna av. Jag har varit till barnmorskan idag också och kollat hjärtljud, mätt magen, tagit blodsocker och blodtryck. Alla värden såg bra ut och jag fick veta att hon har fixerat sig nu vilket jag misstänkte då min mage ändrat form så mycket! Fick en ny tid nästa vecka också för att kolla måtten på magen bara då dom inte blivit så mycket mer än vid förra besöket, men det kan bero på att hon fixerat sig och magen ändrat form. Men det är bra att extrakolla.
V. 33 (32+1)
Bebis: Är nu ca 40 cm lång och väger ca 1,98 kg i början av veckan och 2,15 kg i slutet. Jag är ganska trött vid det här laget och sover mycket, 90-95% av tiden faktiskt. Mammas aktiviteter påverkar mitt beteende och min aktivitetsnivå styrs av vad, och på vilka tider, mamma äter, vad hon gör med kroppen och av ljuden som omger oss. Mamma kan bli lite orolig ibland om hon inte känner av mig så mycket. Då puttar hon på mig och jag signalerar tillbaka att allt är okej och att jag har det bra härinne. Om jag inte gör det kanske jag sover djupt, men för säkerhetsskull är det bra om hon kontaktar sin barnmorska eller sjukhuset så de också får kolla. Jag är nu inne in en tillväxtperiod och mitt protein- och fettbehov är stort under de kommande veckorna. Det är bra om mamma äter en nyttig och balanserad kost så att vi båda får i oss lite extra näring.
Jag: Ditt barn har nu sannolikt lagt sig tillrätta inför förlossningen med huvudet nedåt i bäckeningången och rumpan upp mot dina revben. Orsaken till denna position är dels huvudet, som är barnets tyngsta kroppsdel och tyngdlagen gör att barnet vänds nedåt, dels att huvudet nu ryms i bäckenet. Resten av kroppen formar sig bäst i den större delen av den päronformade livmodern. Att barnet ligger i den här positionen är också mest fördelaktigt för dig, förlossningen går lättare om huvudet kommer ut först. Mindre än fem procent av alla barn lägger sig i motsatt position, det vill säga med rumpan nedåt, så kallad sätesbjudning. Barnmorskor och läkare brukar kunna se om bebisen ligger i säte och kan då försöka hjälpa den att vända på sig. Om detta inte skulle fungera är det troligt att ni kommer att diskutera födsel via kejsarsnitt.
Mina upplevelser: Jag har nu gjort min första vecka hemma från jobbet och det känns bra! Lite uttråkad emellanåt men samtidigt är det så skönt! Jag behöver inte gå upp någon speciell tid utan kan verkligen vila om dagarna. För det är något jag känner av, när jag gjort något mer aktivt på dagen blir jag verkligen trött i huvudet och kroppen, så vila är viktigt. Och det slog mig här i dagarna att det "bara" är 7 veckor kvar till BF, hur galet låter inte det! Jag har börjat sova sämre och sämre nu, vaknar varje gång jag vänder mig nu ungefär så det gör att jag är lite tröttare på dagarna, men kroppen förbereder mig säkert lite också för vad komma skall. Jag tror också att hon kan ha vänt sig nedåt för min mage har sjunkit väldigt mycket. Annars mår jag rätt bra, jag har mitt förmiddagsillamående och känner lite i bäcken men annars så mår jag bra vilket jag är tacksam över!
