2 månader
Igår blev Livia 8 veckor och på söndag blir hon 2 månader om man ska följa datumet. Hur galet är inte det!! Då är det även min första mors-dag! Tiden har gått så sjukt fort men jag kommer ofta på mig själv med att tänka på att det känns superlängesedan som jag hade stor mage och var höggravid, så det har gått så snabbt men ändå känns det som en evighet sen, luddigt jag vet. Vår lilla tjej växer på bra, vi var på bvc förra veckan för kontroll och för att hon skulle få rotavaccin (mot kraftig magsjuka) och hon vägde då 5470g och var 57,2 cm lång så nu har vi fått gå upp till storlek 62 i kläder. Jag har lite svårt att packa ned storlek 50 och 56 men det kommer inte kunna användas mer och det är ett nytt kapitel nu så jag ska ta tag i det..snart. Livia ger mer och mer respons tillbaka när vi pratar med henne i form av joller och leenden, hon kan också vara mycket bestämd och har en kraftig stämma, det har vi känt på haha. Hon är mer nyfiken nu och vill titta sig omkring (har beställt ett babygym som borde komma när som helst), vi tränar nacken genom att ligga på mage dagligen och hon har blivit såå stark! men hon gillar fortfarande att ligga på oss och bara mysa också. Senaste veckorna har hon varit lite extra "klängig" och sovit sämre, men hon är i ett nytt språng så det är mycket som händer i den lilla kroppen.
Om jag ska vara ärlig angående mig så påverkar den här coronan mig ganska negativt, vilket den såklart gör för alla, men vi blir ganska mycket instängda här i vårt hem och sitter mest inne. Vi går promenader med Sara och Pillan ibland på dagarna och det ger verkligen energi för stunden, och vi tar själva promenader men eftersom jag gått hemma sedan slutet av januari börjar det kännas av psykiskt. Jag är en person som mår bra av att träffa människor och får energi av det, att inte kunna åka och träffa kollegorna och få "visa upp" Livia, att inte kunna åka in till stan eller träffa kompisar hur som helst är superjobbigt och jag tror att den vetskapen om att vi inte bör/kan göra det är jobbigast. Det var inte så här jag tänkt min föräldraledighet. En del gör ju massor hemma och fixar och donar men jag blir ännu mer passiv i allt det här. Det är också jobbigt att inte veta hur det kommer bli framöver med bröllop osv, det tar på krafterna på ett annat sätt. Men vi har det mysigt jag och min lilla tjej och jag försöker vara positiv, men ibland tar dom negativa tankarna över.
Men jag tänker att nu kommer värmen mer och mer och då kommer vi kunna vara ute och då förhoppningsvis hitta på mer med våra kompisar och göra mysiga saker utanför hemmet mer överlag, det är en bra årstid på det sättet.
Vi träffade 2 av mina kollegor förra veckan när vi varit på bvc däremot för dom hade med en present från jobbet till Livia eftersom vi inte kan åka dit och hälsa på (hur gulligt!!), och det var såå kul att få träffa dom och att dom äntligen fick hälsa på Livia. Det gav energi! Och hon fick sötaste mat-setet med mumin på av dom, blir perfekt när hon börjar äta sen!
Kommentarer
Trackback
