Bebis: Vi har nu gått in i gravidvecka 41 och mamma tycker att det är orättvist att hon ska behöva vänta för hon längtar så mycket nu. Men det finns faktiskt fördelar med att gå över tiden. Ju längre tid mamma är gravid desto mer mognar både hennes och min kropp. Hormonet relaxin som utsöndras för att mjuka upp mammas bäckenbotten får chans att mjuka upp den ytterligare, vilket kan göra förlossningen smidigare. Dessutom mjuknar livmodermunnen och börjar öppna sig. Det gör kroppen ännu mer beredd på att föda barn. De flesta bebisar föds innan de är överburna, det vill säga innan graviditsvecka 43. Förutsatt att vi båda mår bra är det bäst för mamma om hennes kropp får styra och att förlossningen kommer igång naturligt, även om det dröjer lite längre än vi vill.

 

Jag:Nu har ditt förlossningsdatum passerat och du börjar undra om bebisen har tänkt stanna i din mage för alltid..? Men nästan 90% av alla gravida kvinnor som passerat sitt förlossningsdatum föder innan de går in i vecka 42 (41+6). Det innebär att ni snart är i mål, så ha tålamod, bebisen kommer med all säkerhet att komma ut. Om det känns jobbigt kan det vara bra att ha en eller flera målbilder. Tänk tex på ditt första möte med barnet, första gången du badar ditt barn eller när du ser ditt barn le för första gången.

 

Mina upplevelser: Det är exaakt som det står här ovan, jag tänker ska hon stanna där inne för evigt för nu dom sista veckorna och speciellt den sista har gått såå långsamt..jag sitter i princip bara och väntar på att det ska dra igång och det tar på psyket. Dom två föregående nätterna har jag vaknat av värkar och sammmandragningar och tänkt att yes nu äntligen drar det igång, men sen har det lugnat ner sig och dom har varit borta på morgonen (inatt sov jag hela natten vilket inte hänt på länge, vilket kankse är ett tecken på att det närmar sig och min kropp förberedde sig, vi kan ju hoppas), dom har däremot kommit tillbaka på eftermiddag/kväll igen så jag försöker tänka att kroppen iaf tränar och att det närmar sig. Men nu får hon gärna komma tycker både jag och pappa. Jag hoppas hon kommer innan nästa vecka iaf. Jag vill inget hellre än att få träffa vårt barn nu och lära känna vem det är som legat där inne så länge, jag vill också få tillbaka mig själv och sluta må illa och få tillbaka energi som sinat ordentligt på sistone, inte så konstigt som höggravid dock. Men vi får se när hon behagar komma, det är bara att åka med. Förresten har jag skrivit om bristningar någon gång tidigare och sagt att jag klarat mig bra, och det har jag väl fortfarande tycker jag, men jag har fått en på sidan som syns på bilden ovan, men det stör mig inte, bara ett konstaterande jag gjort.

 

Bebis: Längd ca: 51 cm, vikt ca: 3.39 kg i början av veckan och 3,56 i slutet. Alla mina organ är färdiga, mina lungor är färdigutvecklade och jag har tillräckligt med underhudsfett (15% av min kropp består nu av fett). Fosterfettet och langunohåret som tidigare täckte min kropp är nu så gott som borta. Både mamma och jag är redo för förlossningen! Vad som gör att förlossningen startar vet man inte med säkerhet, men det har med hormoner att göra. Ev. är det jag som producerar hormoner när jag är beredd att komma ut, men troligen påverkar även mammas mottaglighet för hormonerna.

När graviditeten är fullgången blir livmodern redo för värkar och den är känslig för olika faktorer som kan sätta igång förlossningen. Vi är två som styr och nu gäller det att vi styr åt samma håll - för nu ska vi i mål!

 

Jag: Nu är det säkert tungt och jobbigt. Dessutom har du troligen förvärkar som kan kännas en aning besvärande. Förvärkarna är kroppens sätt att träna och förbereda sig inför det kommande förlossningsarbetet. Jämfört med förlossningsvärkar är förvärkarna oftast mildare, de påminner om mensvärkens molande känsla. Till skillnad mot förlossnignsvärkar avtar de efter en stund och försvinner för att vid ett senare tillfälle återkomma.

Förvärkarna kan både vara oregelbundna och regelbundna. När förvärkarna blir intensiva kan det vara svårt att veta när själva förlossningen har startat och när du ska kontakta BB. Ring till förlossningen när du har tre-fyra värkar var tionde minut och när varje vär varar i en minut. Ring också om vattnet går, om du blöder eller känner dig allmänt orolig.

 

Mina upplevelser: Jag har defintiivt förvärkar och sammandragningar så min kropp tränar på för fullt. Det har blivit mer senaste veckan, och jag har så svårt att sova nu. Har svårt att somna och vaknar alltid vid typ 03.30-05.00 och går då på toaletten och försöker sedan somna om vilket är svårt. Det roliga med att vakna mitt  i natten är att jag har märkt att Niklas pratar i sömnen vilket kan vara mycket underhållande. Min halsbränna har varit rikigt illa nattetid också, men har tuggtabletter mot det och det brukar bli bättre när jag tagit en sådan. Jag har även ont i magen emellanåt, både dag som natt. Smärtan kan vara lite olika, ibland som det nämns ovan som molande mensvärk, och ibland mer i hela magen eller upp mot lungorna. Men det börjar ju bli riktigt trångt där inne för bebis så det trycks väl ben upp mot lungorna på mig och allt möjligt. Jag är uttråkad av att vara hemma nu speciellt med tanke på Corona så håller jag mig mest hemma och det är så tråkigt, och nu har tiden börjat gå långsamt. Vi ska till barnmorskan idag på vanlig kontroll för att kolla så allt ser bra ut.

 

Bebis: Längd: ca 50 cm, Vikt: Ca 3,2 kg i början av veckan och cirka 3,37 kg i slutet av veckan. Nu kan jag göra rytmiska rörelser med mina lungor, ca 35-45 andningsrörelser per minut. Hjärtat och levern laddar upp med näring som jag kan använda under förlossningen, framförallt vid eventuell syrebrist. Den är uppladdningen ska också fungera som en reservdepå de första dygnen, innan produktionen av bröstmjölk kommit igång på riktigt. Det brukar ske omkring tredje dagen efter förlossningen. Vissa bebisar börjar äta direkt nör de föds, men var inte orolig om jag inte är så hungrig det första dygnet och äter ganska sällan - jag har ju min reservdepå!

Min hjärna fortsätter sin utveckling men kommer inte aatt bli helt färdigutvecklad inne i magen. Visste du att den fortsätter sin utveckling ända fram tills jag är två år gammal.

 

Jag: Du känner dig troligen tung i kroppen och tröttheten är påtaglig. Bebisen kan också känna att förlossningen närmar sig och samlar nu på sig så mycket energi som möjligt.

Är du förstagångsföderska kan det dröja ytterligare lite innan det är dags, nästan 70% föder efter BF. Alla graviditeter och förlossningar är olika. Fokusera på att vila och försök förbereda dig mentalt inför det som stundar.

 

Mina upplevelser: Jag har varit väldigt trött, men samtidigt haft väldigt svårt att somna på kvällarna. Men tröttheten leder till att jag inte gör så mycket om dagarna nu och blir nog inte lika fysiskt eller psykiskt trött på kvällarna. Jag har börjat få lite förvärkar speciellt när jag ligger i sängen och ska försöka sova, är fortfarande inte så mycket men kan komma någon. Även när jag är ute och går brukar magen kunna spännas åt och jag får som lite småvärkar, så jag går långsamt som en snigel. Jag längtar efter att hon kommer nu och är trött på att bara gå hemma och inte orka så mycket. Senast veckan satte det sig lite psykiskt på mig faktiskt och jag var vädigt känslig för att jag inte kände igen mig själv, men det är inte så konstigt med alla hormoner som är i omlopp och allt som händer i mig. Men nu är det inte långt kvar!

Bebis: Längd: ca. 48 cm, vikt: ca 3 kg i början av veckan och 3,17 kg i slutet. Det är i denna vecka som det anses att jag är helt färdigutvecklad, härifrån handlar det mest om att jag växer mer och lägger på mig extra fett. De flesta barn föds mellan graviditetsvecka 38 och 42. Kanske är det snart dags för mig att göra entré.

Ett nyfött barns vikt och längd beror på olika faktorer. Genetiska anlag och kön har betydelse, men även graviditetslängden gör stor skillnad, ju längre tid i magen desto störr blir jag. I slutet av graviditeten växer jag med ca 1 cm per vecka och går upp ca 150-200 g under samma tid.

Oftast väger pojkar i genomsnitt något mer än vad flickor gör vid födseln, och de är även lite längre. Vid en fullgången graviditet, det vill säga 40 fullgångna veckor, väger pojkar i genomsnitt 3,6 kg och flickor 3,4 kg. Flickor är i genomsnitt ca 50 cm långa och pojkar ca 51 cm. Men återigen, alla är olika och det är inte på något sätt onormalt att ligga såväl under som över dessa mått!

 

Jag: Slemproppen återfinns i livmodertappen och har som uppgift att hindra bakterier att ta sig upp till livmodern. När förlossningen närmar sig och livmodertappen luckras upp kan du få delar av denna i trosan. Att slemproppen lossnar behöver inte vara ett tecken på att förlossningen är igång men att den närmar sig.

Förmodligen har ni redan skrivit ett förlossningsbrev? om inte är det hög tid nu. I detta brev skriver ni era tankar inför förlossningen. Vilken smärtlindring ni är öppna för. Saker ni vill undvika och saker ni gärna vill testa. Det är svårt att innan exakt veta hur man vill att det ska vara och ibland kan de saker som man innan förlossningen kände var viktiga inte kännas lika viktiga när man väl är inne på förlossningen. Se planen för förlossningen och förlossningsbrevet som en mental förberedelse där ni får möjlighet att tänka igenom er förlossning och era önskemål. Förlossningsbrevet blir en sammanställning av det ni tror passar er bäst den dag ert barn ska födas - vilket kan vara när som helst nu?

 

Mina upplevelser: Vi var hos barnmorskan idag och skrev ihop en sammanfattning av hur jag/vi upplevt graviditeten, vad vi önskar under förlossningen, tex att vi vill veta vad som händer och ha koll samt vill ha smärtlindring i form av epidural samt lustgas, men är även öppna för förslag för det finns så himla mycket olika och det är inte lätt att veta om att som finns. Så vi tar inte med något separat förlossningsbrev utan jag kommer ber personalen titta i min journal så har dom allt sammanställt där. På tal om slemproppen som kan gå, så kan en del av min gått igår. Är lite osäker men det kan vara så. Trodde först att vattnet gick men det var false alarm haha. Det närmar sig nu och det känns konstigt men samtidigt så skönt. Tänk vad länge man är gravid. Vi fick reda på det i somras i juli  och nu är vi inne i mars. Jag är rätt nöjd med att vara gravid nu också, det är jättemysigt med magen men jag vill bara sluta må illa! Jag har fått mycket mer ilningar i ljumskarna när hon vrider huvudet, och då måste jag sätta mig ner annars ramlar jag typ ihop för benen bara viker sig. Det händer några gånger per dag. Men det är väl bra att förbereda sig på lite smärta.