Jag började få värkar runt kl 02-03 natten mellan söndag och måndag (29-30/3). Vi hade tagit en långpromenad på söndag eftermiddag för att se om det kunde dra igång något vilket det gjorde! Vid 4 vaknar jag och känner att det känns blött i trosan och tar mig till badrummet där det forsar ut något blött vilket jag misstänkte var vattnet. Ringer till förlossningen och blir ombedd att stanna hemma till värkarna blir tätare, blir inte det, så ringer in igen senare under morgonen och då säger dom att jag ska komma in för kontroll. Dom säger då att dom inte kan se att vattnet har gått (mycket märkligt tyckte jag) och skickar därför hem oss igen tills värkarna blir tätare. Dom blir det emellanåt men kom oftast med 6-7 min mellanrum under hela måndagen, men vid midnatt mellan mån och tisd (30-31/3) eskalerade värkarna i smärta (hade fortfarande 6-7 min mellanrum) och det gjorde så ont så Niklas fick ringa in för jag kunde inte prata, smärtorna tog över. Vi fick då komma in för kontroll för ev inläggning vilket jag fick eftersom jag var öppen 3-4 cm och hade sådana smärtor. Jag fick bada (var som ett litet sparum som var väldigt mysigt och avkopplande) vilket hjälpte mot smärtan till viss del men började också spy här och mycket av krafterna försvann. Fick lite senare lustgas som hjälpte lite mot smärtan från värkarna men fick ytterligare lite senare epidural insatt och jag kunde äntligen sova och samla lite kraft, här emellan hade dom satt in värkstimulerande dropp. Spydde flera gånger under förlossningen, fick dropp för att orka, fick sätta om epiduralen då påfyllningen inte hjälpte, men amen för den alltså haha. Började krysta runt kl: 12 på måndagen den 31/3 och hon var ute kl 13.30 efter mååånga timmar från start till mål. Provade både med att sitta på pall, ligga på sidan i sängen och på rygg i sängen som det slutligen blev tills hon var ute. Jag svimmade lite efter allt var klart och jag skulle duscha av mig, fick då äntligen sova någon timme innan jag blev upprullad till bb/eftervården där Niklas inte fick vara med. Hon hade bajsat i fostervattnet vilket dom kan göra om dom blir stressade och därför ville dom ha kvar oss 12 h iaf. Jag fick bo i ett rum med en annan nyförlöst kvinna med en skrikande bebis så blev kanske 2 h sömn där med. Men nu är hon här och vi har fått vara hemma med pappsen nästan en vecka. 

Det är en omställning och den lilla damen är den som styr, men vi är nöjda med att få vara i vår lilla bebisbubbla och bara vara med henne och lära känna underverket som legat i min mage i 9 månader. Det är stort att äntligen få träffas på utsidan! Måste säga att kvinnokroppen är så häftig, den klarar så mycket och återhämtar sig otroligt fort ändå. Jag har fortfarande lite ont men det blir bättre och magen har försvunnit ganska mycket.

 

 

 

Bebis: Vi har nu gått in i gravidvecka 41 och mamma tycker att det är orättvist att hon ska behöva vänta för hon längtar så mycket nu. Men det finns faktiskt fördelar med att gå över tiden. Ju längre tid mamma är gravid desto mer mognar både hennes och min kropp. Hormonet relaxin som utsöndras för att mjuka upp mammas bäckenbotten får chans att mjuka upp den ytterligare, vilket kan göra förlossningen smidigare. Dessutom mjuknar livmodermunnen och börjar öppna sig. Det gör kroppen ännu mer beredd på att föda barn. De flesta bebisar föds innan de är överburna, det vill säga innan graviditsvecka 43. Förutsatt att vi båda mår bra är det bäst för mamma om hennes kropp får styra och att förlossningen kommer igång naturligt, även om det dröjer lite längre än vi vill.

 

Jag:Nu har ditt förlossningsdatum passerat och du börjar undra om bebisen har tänkt stanna i din mage för alltid..? Men nästan 90% av alla gravida kvinnor som passerat sitt förlossningsdatum föder innan de går in i vecka 42 (41+6). Det innebär att ni snart är i mål, så ha tålamod, bebisen kommer med all säkerhet att komma ut. Om det känns jobbigt kan det vara bra att ha en eller flera målbilder. Tänk tex på ditt första möte med barnet, första gången du badar ditt barn eller när du ser ditt barn le för första gången.

 

Mina upplevelser: Det är exaakt som det står här ovan, jag tänker ska hon stanna där inne för evigt för nu dom sista veckorna och speciellt den sista har gått såå långsamt..jag sitter i princip bara och väntar på att det ska dra igång och det tar på psyket. Dom två föregående nätterna har jag vaknat av värkar och sammmandragningar och tänkt att yes nu äntligen drar det igång, men sen har det lugnat ner sig och dom har varit borta på morgonen (inatt sov jag hela natten vilket inte hänt på länge, vilket kankse är ett tecken på att det närmar sig och min kropp förberedde sig, vi kan ju hoppas), dom har däremot kommit tillbaka på eftermiddag/kväll igen så jag försöker tänka att kroppen iaf tränar och att det närmar sig. Men nu får hon gärna komma tycker både jag och pappa. Jag hoppas hon kommer innan nästa vecka iaf. Jag vill inget hellre än att få träffa vårt barn nu och lära känna vem det är som legat där inne så länge, jag vill också få tillbaka mig själv och sluta må illa och få tillbaka energi som sinat ordentligt på sistone, inte så konstigt som höggravid dock. Men vi får se när hon behagar komma, det är bara att åka med. Förresten har jag skrivit om bristningar någon gång tidigare och sagt att jag klarat mig bra, och det har jag väl fortfarande tycker jag, men jag har fått en på sidan som syns på bilden ovan, men det stör mig inte, bara ett konstaterande jag gjort.

 

Bebis: Längd ca: 51 cm, vikt ca: 3.39 kg i början av veckan och 3,56 i slutet. Alla mina organ är färdiga, mina lungor är färdigutvecklade och jag har tillräckligt med underhudsfett (15% av min kropp består nu av fett). Fosterfettet och langunohåret som tidigare täckte min kropp är nu så gott som borta. Både mamma och jag är redo för förlossningen! Vad som gör att förlossningen startar vet man inte med säkerhet, men det har med hormoner att göra. Ev. är det jag som producerar hormoner när jag är beredd att komma ut, men troligen påverkar även mammas mottaglighet för hormonerna.

När graviditeten är fullgången blir livmodern redo för värkar och den är känslig för olika faktorer som kan sätta igång förlossningen. Vi är två som styr och nu gäller det att vi styr åt samma håll - för nu ska vi i mål!

 

Jag: Nu är det säkert tungt och jobbigt. Dessutom har du troligen förvärkar som kan kännas en aning besvärande. Förvärkarna är kroppens sätt att träna och förbereda sig inför det kommande förlossningsarbetet. Jämfört med förlossningsvärkar är förvärkarna oftast mildare, de påminner om mensvärkens molande känsla. Till skillnad mot förlossnignsvärkar avtar de efter en stund och försvinner för att vid ett senare tillfälle återkomma.

Förvärkarna kan både vara oregelbundna och regelbundna. När förvärkarna blir intensiva kan det vara svårt att veta när själva förlossningen har startat och när du ska kontakta BB. Ring till förlossningen när du har tre-fyra värkar var tionde minut och när varje vär varar i en minut. Ring också om vattnet går, om du blöder eller känner dig allmänt orolig.

 

Mina upplevelser: Jag har defintiivt förvärkar och sammandragningar så min kropp tränar på för fullt. Det har blivit mer senaste veckan, och jag har så svårt att sova nu. Har svårt att somna och vaknar alltid vid typ 03.30-05.00 och går då på toaletten och försöker sedan somna om vilket är svårt. Det roliga med att vakna mitt  i natten är att jag har märkt att Niklas pratar i sömnen vilket kan vara mycket underhållande. Min halsbränna har varit rikigt illa nattetid också, men har tuggtabletter mot det och det brukar bli bättre när jag tagit en sådan. Jag har även ont i magen emellanåt, både dag som natt. Smärtan kan vara lite olika, ibland som det nämns ovan som molande mensvärk, och ibland mer i hela magen eller upp mot lungorna. Men det börjar ju bli riktigt trångt där inne för bebis så det trycks väl ben upp mot lungorna på mig och allt möjligt. Jag är uttråkad av att vara hemma nu speciellt med tanke på Corona så håller jag mig mest hemma och det är så tråkigt, och nu har tiden börjat gå långsamt. Vi ska till barnmorskan idag på vanlig kontroll för att kolla så allt ser bra ut.

 

Bebis: Längd: ca 50 cm, Vikt: Ca 3,2 kg i början av veckan och cirka 3,37 kg i slutet av veckan. Nu kan jag göra rytmiska rörelser med mina lungor, ca 35-45 andningsrörelser per minut. Hjärtat och levern laddar upp med näring som jag kan använda under förlossningen, framförallt vid eventuell syrebrist. Den är uppladdningen ska också fungera som en reservdepå de första dygnen, innan produktionen av bröstmjölk kommit igång på riktigt. Det brukar ske omkring tredje dagen efter förlossningen. Vissa bebisar börjar äta direkt nör de föds, men var inte orolig om jag inte är så hungrig det första dygnet och äter ganska sällan - jag har ju min reservdepå!

Min hjärna fortsätter sin utveckling men kommer inte aatt bli helt färdigutvecklad inne i magen. Visste du att den fortsätter sin utveckling ända fram tills jag är två år gammal.

 

Jag: Du känner dig troligen tung i kroppen och tröttheten är påtaglig. Bebisen kan också känna att förlossningen närmar sig och samlar nu på sig så mycket energi som möjligt.

Är du förstagångsföderska kan det dröja ytterligare lite innan det är dags, nästan 70% föder efter BF. Alla graviditeter och förlossningar är olika. Fokusera på att vila och försök förbereda dig mentalt inför det som stundar.

 

Mina upplevelser: Jag har varit väldigt trött, men samtidigt haft väldigt svårt att somna på kvällarna. Men tröttheten leder till att jag inte gör så mycket om dagarna nu och blir nog inte lika fysiskt eller psykiskt trött på kvällarna. Jag har börjat få lite förvärkar speciellt när jag ligger i sängen och ska försöka sova, är fortfarande inte så mycket men kan komma någon. Även när jag är ute och går brukar magen kunna spännas åt och jag får som lite småvärkar, så jag går långsamt som en snigel. Jag längtar efter att hon kommer nu och är trött på att bara gå hemma och inte orka så mycket. Senast veckan satte det sig lite psykiskt på mig faktiskt och jag var vädigt känslig för att jag inte kände igen mig själv, men det är inte så konstigt med alla hormoner som är i omlopp och allt som händer i mig. Men nu är det inte långt kvar!

Bebis: Längd: ca. 48 cm, vikt: ca 3 kg i början av veckan och 3,17 kg i slutet. Det är i denna vecka som det anses att jag är helt färdigutvecklad, härifrån handlar det mest om att jag växer mer och lägger på mig extra fett. De flesta barn föds mellan graviditetsvecka 38 och 42. Kanske är det snart dags för mig att göra entré.

Ett nyfött barns vikt och längd beror på olika faktorer. Genetiska anlag och kön har betydelse, men även graviditetslängden gör stor skillnad, ju längre tid i magen desto störr blir jag. I slutet av graviditeten växer jag med ca 1 cm per vecka och går upp ca 150-200 g under samma tid.

Oftast väger pojkar i genomsnitt något mer än vad flickor gör vid födseln, och de är även lite längre. Vid en fullgången graviditet, det vill säga 40 fullgångna veckor, väger pojkar i genomsnitt 3,6 kg och flickor 3,4 kg. Flickor är i genomsnitt ca 50 cm långa och pojkar ca 51 cm. Men återigen, alla är olika och det är inte på något sätt onormalt att ligga såväl under som över dessa mått!

 

Jag: Slemproppen återfinns i livmodertappen och har som uppgift att hindra bakterier att ta sig upp till livmodern. När förlossningen närmar sig och livmodertappen luckras upp kan du få delar av denna i trosan. Att slemproppen lossnar behöver inte vara ett tecken på att förlossningen är igång men att den närmar sig.

Förmodligen har ni redan skrivit ett förlossningsbrev? om inte är det hög tid nu. I detta brev skriver ni era tankar inför förlossningen. Vilken smärtlindring ni är öppna för. Saker ni vill undvika och saker ni gärna vill testa. Det är svårt att innan exakt veta hur man vill att det ska vara och ibland kan de saker som man innan förlossningen kände var viktiga inte kännas lika viktiga när man väl är inne på förlossningen. Se planen för förlossningen och förlossningsbrevet som en mental förberedelse där ni får möjlighet att tänka igenom er förlossning och era önskemål. Förlossningsbrevet blir en sammanställning av det ni tror passar er bäst den dag ert barn ska födas - vilket kan vara när som helst nu?

 

Mina upplevelser: Vi var hos barnmorskan idag och skrev ihop en sammanfattning av hur jag/vi upplevt graviditeten, vad vi önskar under förlossningen, tex att vi vill veta vad som händer och ha koll samt vill ha smärtlindring i form av epidural samt lustgas, men är även öppna för förslag för det finns så himla mycket olika och det är inte lätt att veta om att som finns. Så vi tar inte med något separat förlossningsbrev utan jag kommer ber personalen titta i min journal så har dom allt sammanställt där. På tal om slemproppen som kan gå, så kan en del av min gått igår. Är lite osäker men det kan vara så. Trodde först att vattnet gick men det var false alarm haha. Det närmar sig nu och det känns konstigt men samtidigt så skönt. Tänk vad länge man är gravid. Vi fick reda på det i somras i juli  och nu är vi inne i mars. Jag är rätt nöjd med att vara gravid nu också, det är jättemysigt med magen men jag vill bara sluta må illa! Jag har fått mycket mer ilningar i ljumskarna när hon vrider huvudet, och då måste jag sätta mig ner annars ramlar jag typ ihop för benen bara viker sig. Det händer några gånger per dag. Men det är väl bra att förbereda sig på lite smärta.

Bebis: Längd: ca 46cm  vikt: i början av veckan ca 2,79 kg och i slutet 2,97. Jag har nu troligen sjunkit ner ytterligare i bäckenet och är isåfall fixerad  som det brukar kallas. Jag tränar mina lungor för fulla muggar genom att dra fostervatten in och ut. Jag fortsätter också hårdträna min sugförmåga genom att suga på mina fingrar och jag har lagt på mig så mycket fettvävnad att jag har fått små veck och gropar i lår, knäväck och armar.

Jag: Sannolikheten är stor att dina bröst nu läcker råmjölk. Det är ingen fara, det kommer finnas gott om mjölk till barnet när den kommer. Även om du inte har något läckage av mjölk finns det mat till bebisen i dina bröst. Du behöver inte oroa dig för att du inte har tillräckligt med mjölk om du tänkt amma. 

Råmjölken är näringsrik och full med antikroppar, vitaminer och mineraler. Kroppen börjar producera råmjölk en tid innan förlossningen och den finns kvar ca 3-5 dagar efter att barnet är fött. Efter det rinner den mogna mjölken till, den mat som bebisen kan ha som sin ända näringskälla de första 6 månaderna. Att lyckas med amningen är ingen självklarhet, förutsättningar ser väldigt olika ut för olika kvinnor. Amningen kan vara besvärlig i början och den fungerar inte för alla, det är helt okej. Om du vill amma, passa på att fråga och ta så mycket hjälp du kan när du väl är på bb. Bra att veta är att det även finns hjälp att få på BVC och amningsmottagningar även efter du kommit hem från bb.

Mina upplevelser: Den här veckan har smärtorna som kommer vid ljumskarna när hon rör på huvudet kommit oftare och benen viker sig när den slår till. Men som tur är går det över snabbt. Jag har hämtat ut nya lergigan comp nu mot illamåendet och har mått mycket bättre sedan jag började ta dom igen. Jag och Niklas åkte iväg på en liten hotellövernattning till en annan stad bara för att komma bort lite innan bebis kommer och bara vara vi och inte bara vara hemma och det var väldigt skönt. Ett bra tips att passa på innan, för nu kommer vi bli hemma sista tiden, hon kan ju komma lite när som helst. 

Tänk att där inne växer vår lilla minimänniska och kroppen sköter det alldeles av sig själv, det är häftigt tycker jag! Vi tog lite bilder hemma idag för att ha kvar fina minnen av den här magen och den här tiden som varit väldigt speciell för oss båda eftersom det är första gången vi är med om det här! Men nu längtar vi allt efter mini som är där innanför!

 

Bebis: Längd: ca 45 cm, vikt: ca 2,59 kg i början av veckan och 2,76 kg vid veckans slut. Blodcirkulationen fungerar nu som den ska och immunförsvaret är såpass färdigt det kan bli inne i magen. Även hjärnan är färdigväxt och tillräckligt mogen för ett liv utanför livmordern. Jag har troligen lagt mig tillrätta i bäckenet och jag väntar otåligt på att få komma ut. Det har börjat bli väldigt trångt i livmodern och om  huvudet dessutom har intagit sin rätta plats är det ännu svårare för mig att röra på mig. Rörelserna blir därför mer tryckande och glidande, men frekvensen ska fortfarande vara densamma som tidigare. Om mamma upplever minskade fosterrörelser ska  hon prata med sjukvården.

 

Jag: De sista veckorna av graviditeten kan vara ganska tunga. Din kropp har genomgått en stor förändring och längan efter bebisen är stor. Du kan ha svårt att sova, och behöver vända dig ofta. Kanske drömmer du kraftiga, tydliga drömmar. Kroppen samlar på sig extra vätska och händer, fötter och ben blir ofta svullna. Rör på fingrarna och lägg fötterna högt när du sitter eller ligger och vilar. Har du ringar kan det vara bra att ta av dem, innan fingrarna svullnar så mycket att det inte går.

 

Barnet sjunker nu ner i ditt bäcken, vilket gör det lättare att andas. Bäckenet kan kännas mer stabilt, men trycket mot din urinblåsa ökar troligen. Det är detta som gör att en del kvinnor vaggar fram som pingviner vid den här tiden. Hos barnmorskan går ni igenom den kommande förlossningen och pratar igenom dina önskemål. En sammanfattning av graviditeten och dina tankar inför förlossningen skrivs in i din journal.

 

Mina upplevelser: Jag har svällt mycket på senaste tiden, men min ring har jag fått tagit av för längesedan. Jag har en annan ring för det mesta istället för det känns så naket på fingret annars. Andningen är lättare eftersom hon fixerat sig nere i bäckenet och rörelserna har ändrats, men hon rör sig fortfarande aktivt om dagarna vilket hon ska. Det som står om minskad sömn och behov av att vända sig ofta stämmer mycket bra in på mig. Jag sover inte så bra nu och vaknar varje gång jag vänder mig vilket är ofta, samt att jag drömmer så mycket konstigt och just tydliga drömmar. Det är sjukt  att tänka på att hon snart ska komma ut, det är inte så många veckor kvar. Jag tror aldrig man blir riktigt redo, men jag är förväntansfull och längtar. Det har däremot inte gått så långsamt än för mig, men det är nog för att jag fixar med så mycket inför hennes ankomst. Illamåendet är här för att stanna tydligen så varje morgon/förmiddag är jag inte så kaxig. Ska till barnmorskan idag och mäta mage och så, så då ska jag fråga om jag kan få ut Lergigan comp igen som jag åt förut som hjälpte mig otroligt mycket mot illamåendet.

Jag försöker hålla mig sysselsatt nu när jag går hemma och väntar. Så under förra veckan byggde jag byrå in till lillans rum för att kunna lägga ner alla kläder som jag också har tvättat. Overkligt ändå att tvätta alla små mininkläder, svårt att förstå att vårt barn ska ha dom. Iaf, jag har byggt klart möbeln och sorterat kläderna efter storleksordning, och vi har fått otroligt mycket kläder i allt från storlek 50-74! Vilket vi är så tacksamma över! Vi vill däremot köpa något själva också, så vi ska göra det här framöver och komplettera lite.

Vi har också fått upp tavlor på väggen. Har köpt sötaste barntavlorna från Desenio. Ett supersmart tips om man har lika hårda betongväggar som vi och man vill slippa borra jämt var att vi köpte självhäftande spikar man klistrar fast på väggen. Dom ska gå att ta bort smidigt också utan att lämna spår. Och än sitter dom väldigt bra, så tips. Jag kan gå in i barnrummet ibland och bara titta, det är så mysigt. Jag har också börjat packa bb-väskorna, är bara lite till mig som ska inhandlas och sen är det klart också.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bebis: Längd: 42 cm, vikt: 1800. Min hjärna utvecklas nu i väldig fart och jag kan bearbeta information, spåra ljus, och uppfatta signaler genom alla mina sinnen. Redan innan jag träffar min mamma vet jag vem hon är. Jag kan känna igen henne efter förlossningen, på rösten och på lukten, som jag redan nu förnimmer inifrån magen. Det är mest mamma jag hör, men alla som pratar mycket med mig kommer jag ihåg. Så jag uppmuntrar prat- och sångstunder med andra som kommer vara en viktig del av mitt liv. Det är kul att lära känna varandra bättre redan nu!

 

Jag: Magen fortsätter växa och har snart nått sin högsta punkt, ungefär 12 cm ovanför din navel. Det gör att dina organ trycks åt sidan och dina lungor får mindre plats. Du kanske upplever att det är svårt att dra djupa andetag eller att du fått mer halsbränna. Många kvinnor får nu återigen besvär med illamående. Den här symptomen beror på att barnet tar mer plats och att tarmarna blir hoptryckta. Prova att äta mindre portioner men oftare och köp magsyreneutraliserande läkemedel på apoteket, då brukar besvären minska. Men håll ut! Snart tar bebisen sig ner i bäckeningången. Då skapas mer plats för dina organ och lungor igen och du kommer att må bättre.

 

Mina upplevelser: Nu ni, igår gjorde jag min sista arbetsdag på vääldigt lång tid och det känns faktiskt skönt! Har börjat få lite foglossning, lite ont och inte samma stabilitet i bäckenet, men det är helt överkomligt. Vi var på föräldrakurs igår också med mycket bra info tiden efter förlossningen, amning, anknytning osv. Och sen mätte vi magen och lyssnade på hjärtat och det slår på och magen växer och jag mår bra. Cravings tänkte jag på har jag inte nämnt på ett tag, men jag har bakelser/mjuka kakor nu som jag blir så införnaliskt sugen på ibland.

 

 

 

Det går åt ungefär 20 procent mer syre för varje andetag och mer koldioxid behövs för att säkerställa rätt syrenivåer för dig och barnet. Lungorna får därför jobba hårdare, vilket kan göra dig anfådd och "pustig", så dra ner på tempot. Har du inte redan anmält dig till en förlossningsförberedande kurs är det hög tid att göra det nu.